Små händelser

Små händelser
Livet här

tisdag 28 februari 2017

Härligt att kunna ha uppsikt över fåren.

Det känns så bra att kunna ha full koll på fåren ute i stallet oavsett om jag ligger i sängen eller står i köket och bakar.


När jag vaknar under natten är det bara till att kolla till fåren genom övervakningskameran,skönt att inte behöva ge mig ut i stallet under natten, nu när det närmar sig lamningstid hos våra får här på gården.

Väl att jag har en duktig svärson som kan fixa, mina tekniska prylar när de strular för mig.
En sista koll igår kväll ute i stallet,för att se till så att alla djuren hade det bra. 


Saga ser ännu lugn och fin ut, så det blir nog ingen lamning än, men det kan ändra sig fort. 


Kan undra om hon frågar Tova hur det är att lamma, många frågor kanske, då det är Sagas första lamning.
Kraam /Ingela 

måndag 27 februari 2017

Nu är jag tejpad i chockrosa.

Positivt besök hos sjukgymnasten, det onda i ryggen beror på muskel sträckning, inget  annat. Så jag blev tejpad med ett färgglatt tejp, vilket gör livet gladare. 
Jag är väl som ogräset,🌱 det tar man inte heller död på i första taget!! 😊

På med regnkläderna för att gå en lång tur med en av hundarna det kan bara göra gott, vila läker inte!! 







Gråväder och regn spelar ingen roll, man ska se allt ifrån den ljusa sidan. 
Hästarna tycks inte heller bry sig. 


En bit av knäckpaj som jag bakade till mannen,  smakade okej efter turen, fastän att jag  egentligen inte är någon paj älskare. 
Kraam/Ingela 

Det gäller att vara optimist här i livet, annars går det käpp rent åt skogen

Klarat av helgarbetet och nu väntar jag bara på att klockan ska gå, för jag har fått en tid hos sjukgymnasten. 
Jag är optimist, så jag ska fixa det med lite hjälp. 
Ridning är hittills det enda som lindrar smärtan,om jag inte räknar med värktabletter, men jag kan ju inte sitta jämnt uppe på hästryggen. 

Jag lever efter mottot "att allting går utom tennsoldater!" och någon tennsoldat är jag ju inte!! 

Jag tänker på alla som har det tusen gånger värre och hade varit glada om de hade haft mitt ryggont. 
Kraam ifrån optimisten här på Liljegården 

fredag 24 februari 2017

Allt började bra med en härlig vinterdag

Vaknade till ett vitt vinterlandskap, vi har ju faktiskt bara februari månad och ännu kan vi få njuta av vintern, det blir tids nog vår.....så njut!!
Här går alla hästarna fortfarande ute i hagen, allt frid och fröjd ännu så länge, men något inträffade senare under dagen.....som var rena mardrömmen.


Många var gästerna vid fågelbordet, någon objuden gäst som sparvhöken har jag ännu inte sett till, det beror nog på att vintern inte har varit så hård.




Lasse var ute tillsammans med sin husse och inspekterade omgivningarna, han tycktes gilla snön med tanke på glädje skutten han tog i snön.

Vilken dag, bättre kunde den inte bli.

Jag går ut för att titta till hästarna i hagen och får då se att en häst fattas. Ser då honom gå utanför hagen och vad som samtidigt händer är att hästarna inne i hagen av någon anledning får panik när de ser honom galoppera  sin väg. Då spränger de fyra hästarna el trådarna och i sken sätter de av efter den andra hästen, och  jag ser hur samtliga hästar försvinner i full sken ut på vägen och vidare in över fälten.......detta är rena mardrömmen! Fick ropat på mannen, men vi kunde bara stå och se på hur de i full sken sprang i vida cirklar, till slut begav de sig hemåt och in på gården  vi lyckades få in två av dom i stallet, för att sedan  fortsätta jakten efter de tre andra.....vi lyckades till slut att få in dom i hagen. Tala om att jag tackade högre makter för att det slutade lyckligt, jag glömmer aldrig när något liknande hände för några år sedan och då var hästarna försvunna i femton timmar, det vill jag aldrig uppleva igen.

Ett glas rött och lite ost, för att fira att incidenten slutade ´så bra!!
Nu står samtliga hästar inne i sina boxar och vi kan andas ut!

Kraam/Ingela

torsdag 23 februari 2017

Här skulle jag kunna bosätta mig.

Vaknade i morse med en rygg som fortfarande gjorde ont. På med liniment , massage och det bästa mot slutet, vad det är??....jo att gå ut i hagen och hämta in en av hästarna. Det blev åldermannen Pjakkur som är mjuk i sina rörelser.



Strålande sol och fågelsång gjorde ridturen ännu bättre. Detta var underbart för min rygg, kände inte av det onda.....nog är det fantastiskt vilka underverk ridning kan göra. Jag skulle kunna bosätta mig där uppe i sadeln!
Allting har ju ett slut, så också ridningen för dagen, men det kommer en ny dag imorgon och då blir det ridning igen.
Sedan blev det till att koka lingonsylt, chokladkola och laga middagen till våra matgäster som så småningom skulle dyka upp här på gården, med förhoppningsvis en god aptit.



Desserten bestod av marängbottnar som jag fyllde med banan, grädde och choklad kolan, toppade med grädde och jordgubbar.....det var gott med den sega kolan, så det kommer jag att göra igen.

Allt fixat så nu väntade vi bara på gästerna.
God aptit hade de, så jag blev nöjd!......kul med matfriska gäster!!!

Svärsonen fick fixat så att min övervakningskamera i fårstallet åter fungerar, kan konstatera att jag inte hade klarat av detta själva, det var mycket som skulle om programmeras.
Skönt att kunna följa vad som sker ute i stallet när det nu blir lamnings tid.
Jag känner mig nöjd med dagen, ryggen känns bättre nu i kväll, så jag ska nog få den att kännas bra igen, efter mitt eget ihop knåpade recept.
Kraam/Ingela

onsdag 22 februari 2017

Inga längre stunder i soffan idag

Det gäller att hålla igång och undvika stillasittande för mig idag, när jag sitter då känner jag av att jag har en rygg som har blivit utsatt för tunga lyft. Så jag kurerar mig med liniment, massage och  massor av rörelse.
Passade  på att baka lite marängbottnar, som alltid är bra att ha hemma, lite grädde och frukt, så har jag kvickt en tårta om det kommer oväntat besök här på gården. Några av bottnarna ska jag ha imorgon till desserten, för då ska vi ha vår veckomiddag.





Recept boken på kakor som var helt ny, fann jag i en secondhandbutik till den stora summan av hela tio kronor, så jag behövde inte tänka  någon längre stund, innan jag slog till. Jag hade en, men den var i det närmaste sönderläst efter många års bläddrande.
Jag har inte fått rätt på min övervakningskamera hos fåren, så jag hoppas att svärsonen kan fixa det imorgon då han kommer hit.
En av tackorna förväntas lamma om sådär en sex dagar, utifrån mina uträkningar, jag tycker att hennes juver har ökat i omfång under de sista dagarna, så vem vet om det blir tidigare lamning?
Därför valde  jag det säkra framför det osäkra idag och har satt henne i en lamningsbox, då jag helst vill slippa att få flasklamm.
Jag har även fått stängt av en hästhage, då vägen mellan de båda hagarna hade blivit upptrampad och lerig. Inte konstigt att en av hästarna hade tappat en sko, så det fick bli ett besök här av min fantastiska hovslagare ifrån Smedhults hovslageri.


Någon längre stund blev det inte i soffan, bättre att vara i rörelse. Imorgon ska jag ta mig en ridtur, om allt går efter mina planeringar. 

Kraam/Ingela