En av veckans höjdpunkter.

 Ja det är när vårt barnbarnsbarn Aurora kommer hit en dag i veckan och vi hittar på en massa saker tillsammans med henne. Äntligen har jag fått tag i solrosfrön, så nu kan vi mata fåglarna.

Hon kan och ska allt som ska göras här, både när det gäller att mata djuren, hämta in ägg ifrån hönshuset och mocka hos djuren.

Det gick inte så bra när hon försökte mota bort katterna ifrån fågelbordet. Så då fick det bli att bära bort dom istället.

Estelle är överlycklig när det är någon som busar med henne och det är inte Aurora sen med att göra.

Hennes lillebror får se till att växa till sig, så att han också kan hjälpa till här med djuren.

Så härligt att få rå om barnbarnsbarnet en gång i veckan.

Kram/Ingela 

Sensommar värme!

 Hur många tuppar det är av de nio kycklingarna, det skulle jag bra gärna vilja veta… behöver då rakt inte fler tuppar!! 

Jag behöver fler hönor till de tupparna jag redan har, det blev ju övervägande tuppar i förra kläcket.

Vilka sensommar dagar vi har, jag som hade tagit fram mina tjocka tröjor, de får allt åka in igen… nu är det linne som gäller!

Alla hästarna går nu och betar, om än i olika hagar, otroligt vad det underlättar när de inte ska fodras med hö under dagen. De tillbringar nätterna inne i sina boxar, så jag lägger energin istället på att mocka boxarna.

Skördat mina allra första purjolökar, det trodde jag aldrig att jag skulle kunna göra….med tanke på hur små och tunna de var när jag planterade ut dom. 

När man inte innehar några gröna fingrar, då blir man extra glad då man har lyckats!

Kram/ Ingela 

Mörkret faller allt tidigare.

 Så skönt att rensa upp inför hösten, några av djuren passade på och se om det fanns något ätbart…inget får gå till spillo.

Mitt citrus Purcha har trivts bra ute i växthuset, men nu har jag tagit in det, så får jag se om den överlever vintern här inne. Jag är egentligen inte glad för att ha så stora växter inomhus, men vad gör man?

Hösten inger ett sådant lugn, när naturen förbereder sig för vintervilan och både djur och gårdsfolket håller kväll allt tidigare, när mörkret faller. Några höns får jag alltid mota in, om än de går motvilligt in…ja se ungdomar!! 

Skogen lockar fram kreativiteten, där finns det mesta för skapande åt både kransar, djur av kottar till en hel bondgård…bara till att låta fantasin flöda!

J. fiskar idag, så jag hoppas han kommer hem med strömming, så att vi har till julens inläggningar. Stekt strömming med potatismos och lingon är inte illa….ja det återstår att se vad han kommer hem med? Jag såg förresten att någon redan hade sett skumtomtar och julmust till försäljning, snälla låt det vara jul när det ska vara!

  

Kram från ett Skåne som börjar gå till höstvila/Ingela 

Lill lördag.

 Godmorgon onsdag! 

Så var det tid för vecko middag igen. Lite höst får det bli på menyn idag, lammstek och tosca äpple paj. 

Det var sömndruckna hästar som gäspade belåtet när jag kom in i stallet i morse. Att de sedan blev serverade frukosten inne i boxen, gjorde det nog inte sämre.

De sista gurkorna blev skördade, så nu ska det rensas upp i både pallkragar och i växthuset. Purjolöken får stå kvar för att användas efterhand, jag är allt lite stolt över den, med tanke på de små sytråds tunna plantorna som planterades tidigare i somras. Purjolök ska det sås även nästa år, men då ska de kall sås.

Äntligen har jag fått tag i solrosfrön, så nu kan fåglarna matas igen. Först fick det bli upprensning av grönskan vid fågelbordet, så att mina busungar inte ska kunna gömma sig när de går på jakt.

Kram/Ingela 

Nya tillskott i hönshuset.

En nöjd liten höns mor, som troget har legat och ruvat på äggen i tjugoett dygn. Tio små silkesbollar blev det under dunet på henne. Lika fantastiskt varje gång när de börjar picka håll på skalet, vilket jobb den lille har för att ta sig ut.

Lite sorg blev det för hönan, då en av de små dog, innan den ens hade börjat leva. Att först ha kämpat för att komma ut ur ägget och sedan släcks bara livet. Livet kan vara hårt även i djurvärlden.

Det får bli det sista kläcket för i år, även om många av hönorna inte håller med….så är det nog!!

Silkeshöns är inte kön visande som små, så det är bara till att vänta och se hur många som är tuppar.

Vem som är far till de små, kanske den här stolta tuppen…vem vet, här är många om budet.

 

Det här var lite nyheter inne ifrån ”Pensionat Hönan” här på gården.

Kram/Ingela 

Grönt… så rogivande

 Jag är en älskare utav grönt, en så rogivande färg. En bukett av Douglasspirea, bräken och hassel blev det, allt i grönt och så fräscht.  

Helgen har verkligen bjudit på sensommar värme, plus en massa knott och mygg. J. har tillbringat helgen i Danmark på dotterns ” Badhotell ”, så en annan har varit gräsänka hemma på gården. Så blir det när man har en massa djur som ska ha passning, en åker den andra får stanna hemma. Är van vid detta laget, det är en själv vald livstil.

Alltså så mycket ekollon det är år, det blir till att räfsa i en av hagarna där hästarna ska gå. Vildsvinen har redan varit i farten och bökat upp, de gillar ju ekollon… så här ska det krattas för glatta livet!

Mörka kvällar och morgnar, men så mysigt, att åter få tända ett par ljus till frukosten stunden.

Det är ett evigt flyttande av de hästarna som ska vänja sig så sakta, med att beta gräs nu på hösten. Några timmar sedan tillbaks igen i sommarhagen, där det knappt finns något gräs. Så småningom ska de kunna gå i samma hage hela dagen. Men det är mödan värt, för att slippa att få sjuka hästar med fång.

Ulltottarna vandrar hemåt nu på kvällarna, för att sedan tillbringa natten i stallet. De går som de vill, ömsom i hagarna och i trädgården.

I kväll ska hästarna hämtas in för natten, så nog märks det, att nu är det höst på riktigt…. då alla djuren är inne i sina stall på nätterna.

Kram från oss alla/ Ingela

Alla söker svalka.

 J. plockar jag rensar! 

Nu räcker det med svamp… visst är det gott och mycket kan man göra av den, men även frysboxen kan bli nöjd!

Här pustas det i värmen, alldeles för varmt för min del. Jag tror att vi är fler här som tycker det samma. Katterna föredrar stallet, där det är svalt och skönt, hunden vill inte vara ute någon längre stund, alla söker svalka.

 Inte heller kan jag sätta mig i skuggan, för där huserar myggen… ja det är rena eländet! Nästan så att jag längtar efter frostväder, så att de där rackarna försvinner. 

Ja det här inlägget var en evig klagan från oss här på gården.  

Kram / Ingela 

 

Friheten behöver vi alla.

 Att det är morgon här går inte att ta miste på, en hel drös med tuppar försöker överrösta varandra! Härligt eller störande?…för mig tillhör det liksom.

Hönsen tyr sig redan till varandra som  kycklingar, sedan följs de oftast åt två och två som vuxna. Därför är det sorgligt om de mister sin följeslagare. Att låta hönsen gå fritt ute i friska luften, är lika viktigt för mig som för hönsen. Dessa kycklingar på tolv veckor går tillsammans och alla sover tätt ihop i en hög på natten. Här står aldrig kyckling på menyn, med tanke på hur kycklingarna har det innan de hamnar i butikernas kyl diskar.

Höstkvällar och mornarna är helt magiska, med sitt dis som ligger över hagarna. Svalt och skönt innan solen kommer fram, sedan jagar jag skugga….för trettiosjugrader i solen det är vad det tål!

Det är ett evigt bärande av vatten hinkar till djuren som dricker massvis nu i värmen. Så någon annan styrketräning behövs då inte!! 

Mina rabatter är rena katastrofen, mer ogräs än blommor! Ryggen fixar liksom inte, att jag rensar i marknivå, så det är bara till att blunda för eländet. Jag tänker istället på allt jag kan här på gården med alla djuren och känner mig nöjd. Varför är det lättare att fokusera på det man inte kan, istället för på allt man kan??

Kram/Ingela