FEBER OCH DJUR.

Feber igår men inte covid, utan annan åkomma. Önskar att jag  enbart hade haft den där vandrande pinnen, då jag fortfarande har feber i dag.

Djuren ska ha sitt oavsett, men efter att ha mockat tre hästboxar fick jag ge upp. J. fick fixa de andra.

Jag vill klara allt som rör djuren själv, kontroll behov?…nej inte jag!! Ibland får jag ge mig.

Hoppas att febern släpper, ja det gör den så klart…..bara till att ha tålamod.

Jag såg att kammarna börjar bli röda på de svarta kopparmaran hönorna. Så snart lägger de sina stora choklad ägg, efter att ha haft ett långt uppehåll.

Jag tänker ta det lugnt resten av dagen, nästan i varje fall.

Väntar besök av veterinären, som ska kolla en av hundarna.

 

Imorgon ska vi äntligen ha veckomiddag med den halvan av styrkan som är friska, så jag måste sova mig feber fri tills dess! 

Kram från Ingela 

SKÅNSK VINTER.

 Jag tror jag packar och lämnar den Skånska vintern.

Åker dit där det är vinter, när det ska vara vinter! Kommer tillbaka så där i mars månad! Är det konstigt att jag längtar efter våren, när regnet  piskar mot fönsterrutorna????

Ja igår kväll ryktade jag och gjorde hästarna fina, lilla stumpan hur kommer du att se ut, när du kommer in ikväll?

Stallkatten lämnar inte stallet idag, helt förståligt!

Snälla ni, rulla er inte i dyngan… jag lovar att ni ska få äpplen när ni kommer in ikväll,, men bara om ni har lytt rådet!! Klart att de får äpplen oavsett, men jag hoppas så klart att de förstod vad jag sa!!

Vem hade krupit ner i höet, om inte stallkatten.

Så ikväll tänker jag krypa upp i soffan och höra regnets smatter och stormens framfart utanför. Läsa och kanske se någon bra film, såvida inte strömmen går. Isåfall blir det tända ljus och pannlampa.

Kram från Ingela

SOL OCH BLÅ HIMMEL.

 Äntligen var det väder för att kasta sig upp på hästryggen…det var så efterlängtat!

Så avkopplande, det enda som hördes var ljudet av hästens hovar. .

Det blir liksom en belöning för det dagliga jobbet som där är med hästarna.

Att sedan hästarna struntar totalt i, att de har blivit ryktade och rullar sig i första bästa dynga….ja vad ska jag säga?

Ulltottarna har liksom jag, tagit vara på dagens solstrålar.

Fredagkväll blev det i stallet. Äntligen var hästarna någorlunda torra, så att jag kunde rykta av dom. Det går liksom inte att rykta sjö blöta hästar. Så det var bara till att strunta i att det var fredag kväll.

Imorgon åter busväder, så det gällde verkligen att ta vara fredagen.

J ska jaga i morgon, i regn och blåst, usch det är gott att det inte är jag.

Kram från Ingela 

LITE UPPMUNTRAN!

 Svårt för de som brottas med  covid, de lever i en bubbla…får inte träffa någon och inte gå ut.  Mat behöver man oavsett, så jag jobbar som spring bud…nästa gång kan det vara jag som ligger pall!

Lite uppmuntran behöver de i eländet, så jag hoppas att det smakade med en fastlagsbulle.

Kan du tänka dig, det finns Mårbacka pelargoner nu i butiken. Jag sneglade länge och väl på dom, men nej inte ännu!!….men jag kunde liksom inte släppa tanken på dom. Så det blir säkert ett par imorgon, så att själen kan få ro. 

Jag hade så klart hellre velat ta egna skott, men alla mina gamla pelargoner fick frost, så de gick o dog. 

Speciellt de vita var min favorit, de var ifrån en moder planta som jag fick för tjugo år sedan…lite ledsamt.

Inte lönt att gråta över spilld mjölk, men jag fällde  en liten, liten tår. För att i nästa minut tänka, det var ju bara några blommor…så vad då!  De går att ersätta, vilket inte mycket annat gör….så spar tårarna tills de verkligen behövs, ja det är så sant.

Var rädd om dig i dessa tider.

Kram från Ingela 

VÅRTECKEN

Stallkatten lämnade stallet igår och spatserade enda ut i hagen. Jag tror att det var i somras, när denna stugsittaren satte sina små tassar där senast!  Så jag kan nog kalla det ett litet vår tecken.

Holken väntar på att sommargästerna så småningom ska dyka upp. Det känns ännu långt borta.

 

Några andra vårtecken än kattens, såg jag inte. Jag får vara glad för det lilla…det kommer! 

Idag grått och vått ute, så då gav han mig en hjälpande tass inne i stallet. 

Våra nära och kära ligger både till höger och vänster i covid. Så ännu en vecka utan någon veckomiddag.Den fick J och jag äta själva, men här fanns  två som gärna höll oss sällskap! 

Mätt, trött  och belåten!!

Så mycket mer än det nödvändiga utomhus, blir här inte gjort idag!

Kram från Ingela 

 

Brrrr!!!

 Så himla råkallt här ute på landet idag. 

Skäms inte ett dugg för att jag längtar efter värme, fastän att det bara är januari. 

Jag höll på att bränna den ädla bakdelen på köksspisen, när jag gjorde pizza. Både baka pizza och  få upp värmen tänkte jag. ja det kunde ha blivit både ny bakad pizza och bakdel!

Brrrr!!!….trots att jag hellre hade suttit inne vid en värmande brasa, var det bara till dra mössan långt ner över öronen och gå ut. Där ute väntade både hungriga hästar, ulltottar och höns.

Ja detta är lantlivet oavsett väder, härligt trots att jag i dag fryser enda in i själen.

Så någon ridtur finns inte på kartan en sådan här dag.

Jag tror att hönsen är rätt nöjda med att vara inne just nu. De värper som bara den så snart drunknar vi i ägg!

 Kram från Ingela 

GULDKANTEN!

 Ja så är det helg igen, fast här är det helg alla veckans dagar. Efter att i många år behövt stiga upp klockan halv fem, för att hinna med alla djuren innan mitt arbete, känns det nu extra lyxigt  att inte behöva ställa väckarklockan! Men Estelle  väcker oss varje morgon…. hon ställer sig nere i trappan och skäller enda tills att vi kommer ner!….Så det blir inga sov morgnar här! 

Idag gick det undan med arbetet ute i stallet, för vi skulle iväg o passa vårt lilla barnbarnsbarn.

Fjorton dagar sedan vi sågs senast, så mycket det hade hunnit hända under denna tiden.  Ja några härliga timmar hade vi hos dessa två.

Ja tiden går fort, så det gäller att njuta av alla stunder tillsammans med henne….vår juvel i kronan. Så detta var guldkanten på  en fredag.

Kram från Ingela 

 

FRÖ SÅDD!

 Vaknade till ett snötäcke, ja ännu är det vinter fastän att  jag vill gå tiden lite i förväg. Så påskliljorna får fortsätta att sova under ett vitt fluffigt snötäcke!

Tittade in i växthuset.     Till min glädje var det många knoppar på mitt persiko träd. Visst blev jag sugen på att sätta fingrarna i jorden, men då får den allt vara så där härligt sol varm först!

Lite frö sådd av spets paprika och rosa dubbla vallmor, petade jag ner i ett par krukor. Så lite jord fick jag sätta fingrarna i…bara det är väl en bra början!

 Vindarna har varit så isiga idag, så jag har fått naturliga rosor på kinderna…här behövs det då ingen rouge!!

Det dröjer säkert inte länge förrän de första penséerna finns att köpa…trots kylan.

Jag nöjer mig en så länge med mina blommor här inne.

Tyvärr så frös alla mina pelargoner, tråkigt att inte kunna sätta nya sticklingar i år. 

Kram från Ingela