Skulle köra en tur in till byn igår för att veckohandla, när jag går och plockar ner varor i min korg...får jag syn på ett, för mig bekant ansikte. Jag tycker att denna person tittar lite extra på mig, så jag beslutar att gå fram till henne och fråga om hon möjligt vis har tillbringat tid på ridhuset i Helsingborg under ungdomsåren. Det hade hon gjort och hon kände även igen mig och hade sett mig vid tidigare tillfälle och undrat det samma.
Är det inte märkligt att man kan känna igen en människa efter femtio år ( Oj, vad det lät hemskt!) för nog förändras man en hel del efter så många år? Men det har tydligen inte vi gjort, ser lika unga och fräscha ut!!ha, ha!!... den var rolig, eller hur??
Vi hade förr utom hästintresset gemensamt, att vi båda två hade flyttat hit till bygden 1980.
Nog går det lite väl fort ute i naturen just nu, det ena efter det andra slår ut i grönska...jag vill nog ta det lilla lugna och hinna med att njuta av allt det underbara.....hjälp! nu hinner jag inte med.
Vitsipporna har gjort sitt och tackar för sig....nog är det lite vemodigt!
Lite fika mellan varven, får man se till att få i sig.....men det brukar inte bli några längre stunder på ändan.
Sparrisen är det full fräs på och nu börjar det även synas ett och annat i mitt grönsaksland.... om än inget stor slaget, men det börjar att gro i alla fall....inte illa!!
Jaha du, detta var lite ifrån gårdagen, nu ser vi fram emot en ny dag och nya utmaningar Kram /Ingela
Är det inte märkligt att man kan känna igen en människa efter femtio år ( Oj, vad det lät hemskt!) för nog förändras man en hel del efter så många år? Men det har tydligen inte vi gjort, ser lika unga och fräscha ut!!ha, ha!!... den var rolig, eller hur??
Vi hade förr utom hästintresset gemensamt, att vi båda två hade flyttat hit till bygden 1980.
Nog går det lite väl fort ute i naturen just nu, det ena efter det andra slår ut i grönska...jag vill nog ta det lilla lugna och hinna med att njuta av allt det underbara.....hjälp! nu hinner jag inte med.
Vitsipporna har gjort sitt och tackar för sig....nog är det lite vemodigt!
Lite fika mellan varven, får man se till att få i sig.....men det brukar inte bli några längre stunder på ändan.
Sparrisen är det full fräs på och nu börjar det även synas ett och annat i mitt grönsaksland.... om än inget stor slaget, men det börjar att gro i alla fall....inte illa!!
Jaha du, detta var lite ifrån gårdagen, nu ser vi fram emot en ny dag och nya utmaningar Kram /Ingela
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kommentar: