Jag var bara sex år, då min far dog, så det är väldigt lite minne jag har av honom.
Det dyker alltid upp frågetecken, om hur det var och när då jag tittar på
gamla foton..... har jag oftast ingen aning om vem det är.
Så därför fråga och åter fråga, dina nära och
kära så länge de minns (demens kan sätta en käpp i hjulet o det är försent) eller att de avlider och helt plötsligt finns där ingen att fråga.
Man tycker att allting är glasklart när man har sina nära och kära, plötsligt remnar allt o minnena går förlorade!
Fråga.... fråga, mens tid är!!
Däremot fick jag en överraskning, en kusin till mig hade sökt mig via Facebook...... det hade gått 25 år sedan vi sågs senast.
Vi träffades och det visades sig att han
släktforskade och gav mig ett kompendie av mitt släktträd på sju generationer.
Ibland har livet oväntade överraskningar!!
Men fortfarande har jag många???? om min familjs liv.
Så mitt råd till Dig är vänta inte, det finns kanske ingen sendan att fråga!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kommentar: