Väl att jag har en hand och två ben, så jag kan skatta mig lycklig!

Opererad i min högra hand, inget ovanligt ingrepp...när man som jag befinner mig i reperations ålder, men jag är inte handfallen för det, oh nej... jag har ju även en vänsterhand och den är det inget fel på!

Blir även bortskämd av mannen,då allt inte kan fixas med en hand, så han får fungera som min personliga assistent nu i tre veckor framåt.
Han fick fungera som packåsna till mig på vägen hem ifrån sjukhuset, då det skulle handlas flera pelargoner, myrten, sparrisplanter, några pallkragar och ett antal säckar med jord....ett projekt som fodrade två händer.
Jag har sedan tidigare sparrisplanter, det är ju så himla gott när de är nyskördade, det går inte att jämföra mot de man kan köpa i butiken. 
Så nu ska här planteras mera sparris. 
De trivs utmärkt i mina pallkragar. 

Så det blir ingen ridning för mig en tid framöver, jag får ta  apostlahästarna istället( benen mina)och gå långa promenader med hunden vilket också är härligt. 

Jag är tacksam för att det är handen,det kunde ju ha varit benet... hemska tanke för då hade jag fått sitt sår i ändan min...man måste se det hela utifrån ett positivt perspektiv.

Det finns mycket att upptäcka även om jag inte sitter uppe på hästryggen.
En tur i hagarna mot kvällningen är mitt och Winstons avslut på dagen. 

Kraam Ingela