Kommer knappast ihåg när jag red senast....jag får nöja mig med att gå ut i hagen och klappa om mina älsklingar.
Spöet har jag enbart ifall baggen som går ibland hästarna skulle få för sig att börja stångas.
Inte utan att jag känner en viss bitterhet mot orsaken, som har gjort att jag nu har gått omkring i åtta veckors tid med ryggsmärtor!!!
Jag vill inte heller att någon annan ska behöva utsättas för detta!
När jag var ute och gick min dagliga tur med hunden igår, funderade jag en hel. Jag stoppar i mig en hel del medicin under dygnet och tränar efter sjukgymnastens program ...... men vad mera skulle jag kunna göra själv??...... för jag vill inget hellre än att åter vara tillbaks både på mitt arbete och till arbetet här hemma på gården
Jag kom jag fram till ett beslut som får bära eller brista.
När jag tidigare har haft ryggont har jag byggt upp musklaturen runt omkring det onda, genom ridning.
Så om någon dag tänker jag prova på att rida en liten tur i skritt.
Så många muskler som jag normalt använder, både med stallsysslorna och ridning........ de har under dessa veckor legat i vila, vilket jag tror kan bli en ond cirkel.
Om mitt tankesätt är rätt eller fel, det lär visa sig??
Då får jag ta den stabilaste av hästarna här, dock inte denna killen som jag klappar om.
Kraam/Ingela
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kommentar: