Strosar omkring ute i hagarna och letar efter ett litet, litet vårtecken, men kammar noll.
Helt tokig är jag inte, för tidigare år har jag hittat vitsippor mitt i värsta höstrusket.
Med ljuset kommer också mina vårkänslorna fram, lycka är att kunna få följa hur de där knopparna sväller, för att slutligen utvecklas till något fullbordat och vackert.
Med våren kommer också årets höjdpunkt här på gården... lammningen.
Ljuvlig tid vi har framför oss, eller hur?
Jag kommer att fortsätta leta efter det där lilla, lilla första vårtecknet.
Våren är längtans tid, för vad som komma skall.
PS. Lite tokig är jag nog, då frosten ännu biter. DS.
Kram från mig /Ingela
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kommentar: