Nu har jag fått hönshuset klart, så skön känsla. Nu får det hålla till nästa sommar. Jag klarade det, utan att få alla hönsen vita! Den här lille killen är född vit, ifall någon tror att han har kommit i vägen för min pensel. Lika skönt tror jag att hönsen tycker att det är att slippa ha mig rumsterande där inne!
Ulltottarnas stall började jag på idag, fick passa på medans de var ute.
Det känns som om jag lever med en pensel i handen, men jag vill få det undanstökat och då gäller det att hålla på!! Lite kul tycker jag trots allt, att det är!
J. har åkt på en dunder förkylning, jag hoppas att det blir bättre tills nästa vecka…för då kommer det hit släkt ifrån Danmark och de ska stanna i veckan hos oss.
Det var väl någon mening med att de var längst ner, för på vägen dit ner trampade jag ner i ett djupt kanin hål. Vill inte tänka på vad som hade hänt om hästarna eller ulltottarna hade fått ner ett av sina ben i hålan.
Jag fick gå hem och hämta ett lass med fyllning, som jag sedan fyllde hållet med.
Därför rider jag inte längre på ängar, har varit med om att hästen gick omkull i ett sådant hål, lyckligtvis gick det bra för hästen. Min nacke däremot fick en reel smäll. Jag vet att det är många som galopperar över stubbåkrar och ängar, men jag ryser när jag ser det.
Nu ska jag gå in och se hur det är med J. Du får ha en skön kväll.
Kram/Ingela
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kommentar: