Lugn och ro.

Vågar knappast skriva det, men nu är det lugnt här igen. Mulle som var dålig, är bra igen och äter som vanligt. 

Wilda hans lilla granne i boxen är säkert lika glad som jag, att se honom nöjd, när han mumsar belåten i sig av sitt hö. 

Alltså denna syn, när den lilla flocken åter är samlad, gör mig varm i hela kroppen.

Stallarbetet går så mycket lättare, när alla boxarna är tomma och det är frid och fröjd igen här på Liljegården.

Kram/Ingela