Nu är jag åter på benen, det är så skönt. Dagarna går åter som vanligt. Det är först när man mår dåligt, som man egentligen inser hur värdefullt livet är. Att kunna stiga upp på morgonen, gå ut, höra fågelsång och se hur allt i naturen åter har fått liv…det är de små tingen som kallas Livet.
Alltid dyker det upp någon när det grillas.
Idag om en vecka, ska det förhoppningsvis kläckas nya små liv i kläckaren. Jag hoppas, hoppas att det blir bra denna gången. Då ska jag lägga ett par kycklingar under någon av hönorna som ligger och ruvar fejk ägg. Det är så mycket lättare då.
Somliga har tyckt att det varit för varmt i solen idag!
Vi andra njuter av sommar värmen.
Kram/Ingela
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kommentar: