Jag gör klart inför hösten, den sista målningen i stallet måste bli klar innan det hinner att bli kallare. Eksemtäcken som ska tvättas och lagas, så att de är färdiga till nästa års användning. Jag hoppas att jag får minst ännu ett par år, till tillsammans med min gamle goa häst, vågar inte tänka tanken ut, att det inte skulle bli så….om framtiden vet vi inget och väl är väl det. Det gäller att ta vara på varje dag tillsammans.
Pjakkur Gammelhästen är i behov för att klippas, men i detta blöta väder lär det få vänta. Så skönt för honom iallafall att få gå utan täcke och tillsammans med sina kompisar.
Förrådet till djuren ska fyllas på, ny halm till ulltottarna och hönshuset ska städas, ja så dagarna går. Har man gård med djur, då är man aldrig sysslolös.
Igår hade vi veckomiddag och det är ju en av veckans höjdpunkter här på gården. Sedan vill jag också. hinna med att rida mer, det är bara vädret som kan sätta käppar i hjulet nu.
Jag vill så mycket, som att träffa en före detta arbetskollega, men dagarna går och tiden räcker liksom inte riktigt till. Det blir till att prioritera, våra barnbarnsbarn ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Våra nära och kära är ändå det viktigaste. Jag ska inte ha dåligt samvete för saker jag inte hinner med, för jag är liksom bara en vanlig människa och dygnet har inte fler timmar.
Kram/Ingela