Som jag saknar att ha dom här små en dag i veckan. Vi älskar alla tre att vara ute och hitta på saker ute i naturen och hos djuren. Jag har inte haft dom sedan september, så jag har abstinens…hoppas snart att kunna ha dom här igen.
Det är så mycket som jag längtar efter, men det får ta sin tid. Jag har nu skippat sängplatsen dvs soffan i vardagsrummet, där jag har tillbringat nätterna sedan mitten av november. Klarar nu trappan upp med kryckorna och kan äntligen sova i min säng…det kändes som om jag svävade på moln när jag la mig. Tänk vad små ting plötsligt blir till stora underverk.
Nu har jag fått svart på vitt, röntgen såg fin ut och det har läkt fint. Så ortosen på benet behövde jag inte längre, vad jag har längtat efter denna stunden. Nu är det alla musklerna som ska tränas upp samt avveckla kryckorna. Så dagen har varit positiv.
Kram/Ingela
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kommentar: