Det värmde matte hjärtat.

 Det är det lilla som stärker själen, som att klara av att laga min favorit middag  på järnspisen. Inte nog med att jag blev mätt, även stolt över att jag fixade det. Imorgon är det röntgen, jag håller tummarna för att allt ser bra ut.

Den här blicken på mig, säger mer än ord. Matte vi kan väl gå ut och ha lite kul, hon älskar att få söka upp föremål som jag har lagt ute i hagen….”tyvärr Estelle det får vänta när det gäller i hagen.”

Istället gömde jag föremål lite varstans här ute i trädgården.  Att se glädjen när hon sökte, gjorde även matte hjärtan gott.

Fåren går ogärna ut nu när de är klippte, Lille Bhää var väldigt tvekande när jag försökte locka ut honom.

Det har verkligen underlättat att den lilla hästflocken kan gå tillsammans ute i hagen.

Snart kväll igen och jag har kommit ett steg närmre mitt mål, som är att åter kunna sköta djuren igen.

Kram/Ingela