Så var det dags för nästa.

  Fari är slut medicinerad och slipper boxvilan och det är en helt annan häst. Så nu är han återförenad med sin flock igen ute i sommarhagen.

Säg den glädje som varar, nu var det dags för nästa. Jag såg att Tova (fåret om) gärna drogs sig bort ifrån de andra fåren, vilket inte hör till vanligheterna. Så jag tog in henna för att kolla igenom vad det kunde vara för fel, såg strax att hennes ena öra var uppsvullet som en boll ( blod öra). Vilket är smärtsamt men man skall inte göra något åt det, kroppen ska själva absorbera blodet, men det kan ta upp till tre veckors tid. Väl att det inte var något annat allvarligt, jag älskar ju mina ulltottar.

Hälften av hönsen har lagt sig i redena för att ruva, de blir inte glada när jag tar äggen ifrån dom. Så en av hönorna har fått märkta ägg att ruva på, går allt väl så ska de kläckas om tjugoen dagar…lika spännande både för mig och hönan. Äggen märks med giftfri penna, så att jag vet vilka ägg de ruvar på, då andra hönor gärna värper i redet och de äggen tar jag bort.

Lite fundersam över att det är underliga ägg med blå ändar?

Alla häst boxarna är tömda, så idag var det fårens stall som stod på turlistan. J. tog det med maskin, inte något man klarar att mocka ut för hand.

Ny torv och halm bara till att flytta in, för nu har vi bommat igen deras sommarstuga.

Klart så nu är det bara för mig till att sätta igång att måla där det behövs hos fåren och hästarna.

Ha en skön sommardag.

Kram/Ingela