En ny dag gryr, här börjar den som vanligt. Medicinerna till hästarna görs iordning så att jag kan ge dom det i sprutor, de är så duktiga och sträcker ut sina huvud för att få sin medicin. Islänningarna släpps sedan ut på betet och shettisarna fodras med uppblött hö. Jag kollar så att fåren mår bra, hönsen släpps ut, sedan blir det en tur med hunden. Sedan är det min tur att fixa lite frukost åt mig själv, denna stunden på dagen är helig för mig.
Innan småfolket släpps ut blev Mulle ryktad för minst tionde gången, hans fällning verkar inte ha något slut. Ja det blir till att fortsätta, för det måste finnas ett slut någon gång!
Denna hög med päls ifrån dagens rycktning av Mulle.
Nu är J. åter hemma, så idag tog jag en långpromenad på jämn mark med hunden. Mitt knä har bråkat med mig, så det har inte blivit någon träning pga av smärtan. Många var smultronen som blev stoppade i munnen på turen, för vem kan bara gå förbi dom där de står lysande röda, inte jag i varje fall!
.
Blir så glad över att se, att inte dikeskanterna har blivit klippta, vilken mångfald av blommor det finns då till glädje för alla de pollinerande insekterna. Det är verkligen hög tid att tänka på dom, för vad händer om de skulle försvinna, skrämmande tanke.
Det har varit antingen för varm eller så har det regnat, så sommarhagen har inte blivit mockad på över en vecka. Så idag fick jag bita i det sura äpplet och ta tag i det.
Det du kan göra idag, skjut inte upp det till morgondagen….så sant!
Kram/Ingela
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kommentar: