Det klarar jag!

 En av den gångna veckans höjdpunkter var i torsdags då vi hade veckomiddag för våra nära och kära som kom hit. Lite bortfall blev det, men så kan det bli.

Det blev en hel del mellan grytor och kastruller, men det är bara kul.

I nästa vecka ska J. opereras, då blir det för mig till att sköta allt här på gården, jag har tränat på det, min envishet hjälper mig så det fixar jag. Det får ta den tid det tar, jag har ju hela dagen på mig. Det kommer till att gå så bra!

Jag har en liten höna som har fått ont i ett av benen. Jag har bäddat med halm till henne i ett rede, där hon blir serverad både mat och vatten. Lite extra vitaminer har hon också fått, så nu återstår det bara till att se om hon bättrar på sig. Hon ska iallafall få en chans till bättring. Jag räknade tupparna idag och de är alldeles för många, så till våren får jag sortera ut de som får stanna. 

Tupparna har sina favorit hönor, som de så fint visar hönan  vilket rede hon kan lägga sig i, ja de är för söta de små liven.

Ute blåser det en isiga vindar och snöflingorna kommer väldigt fint, så på med tjockaste ulltröjan och mössan långt nerdragen över öronen, ger jag mig tveksamt ut i kylan. Djuren måste ha sin skötsel och mat oavsett väder.

Kram/Ingela