Jag tog mig i kragen och fick rensat upp i pallkragarna, trots att det finns så mycket roligare att göra…men nu är det gjort och jag klappar mig nöjt på axeln.
Så klart blev det nos work för Estelle, hon älskar det. Det var också roligare för mig, än det där med att luka ogräs….det är liksom inte min grej.
Det ser bättre ut för min älskade Mulle. Vad är en vinst på Euro jackpott, mot en häst som mår bättre? Ingenting!! Han fick komma ut en liten stund, så idag blir det sista medicinen, sedan slutar jag med det….hoppas att det fortsätter att gå bra!
Alla små vårtecken är alltid välkomna. Som dessa små krokusar som varje år tittar upp i gräsmattan, jag funderar på vem som en gång har planterat lökarna… för inte är det jag.
Ja vårtecknen avlöser varandra, snart tackar snödropparna för sig och lovar att åter titta upp till nästa vår.
Vitsipporna står där så blyga ibland fjolårets gräs och löv.
Det är de små händelserna som skänker en sådan glädje. Som att gå en kvällstur i skogen där koltrastarna försöker överrösta varandra i sina kvälls serenader.
Kram/Ingela
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kommentar: